Flygbild



Studio Ulvsunda

DEN KOMBINERANDE STADEN
1. NY TYPOLOGI + GENIUN STOCKHOLMSMILJÖ
2. EXPLOATERING + KONTINUITET
3. BOENDE + VERKSAMHETER
4. URBAN + NATUR
5. HÖGA HUS + LÅGA HUS
6. GAMLA HUS + NYA HUS
7. SUNDBYBERG + STOCKHOLM
8. REGIONALT + LOKALT - DEN KOMBINERANDE STADEN
9. ÖPPEN + STYRD (PLANERINGSPROCESS)
10. BLÅTT + GRÖNT
11. OFFENTLIGT + PRIVAT
12. INDIVIDUELLA INITIATIV + GEMENSAM BERÄTTELSE
13. UPPKOPPLAD + EGEN IDENTITET
14. (Platser vid) VATTEN + SOL
15 EKONOMI + LANDSKAP
16. TÄTT + ÖPPET
17. LÄNGRE HAMNKANT + HÖGRE TOMTPRISER


1. NY TYPOLOGI + GENIUN STOCKHOLMSMILJÖ

Ulvsunda en ny typologi i framkant med genuin Stockholmkaraktär
Stockholm behöver ständigt utvecklas som stad för hänga med i sin tid. Nya typologier som attraherar nya människor och livsstilar behöver utvecklas och komplettera de som redan finns. Vi tror att Stockholm är i behov av och redo för en ny typ av stadsutvecklingsområde för att hänga med i framkant i idéutvecklingen av Europas städer.

Vattnet i Bällstaviken är en av de viktigaste landskapliga kvalitéerna på platsen. Det finns förutsättningar för att skapa en Stockholmskaraktär med stad vid vattnet. De öppna vattenytorna skapar lugna öppna rum mellan de bebyggda holmarna.

2. EXPLOATERING + KONTINUITET
Ulvsunda har förutsättningar att kombinera en kontinuitet i industrimiljön med en hög nyexploatering.
Ulvsunda kan rymma både stor ny exploatering och kontinuitet i den byggda miljön.
Vad vi tror så finns det ett behov och en önskan att åstadkomma en hög exploatering i detta attraktiva läge vid vattnet och med en lokalisering nära Stockholms innerstad.

Den befintliga industrimiljön är en av de viktigaste tillgångarna på platsen. Vi väljer att använda ordet kontinuitet i stället för bevarande. Bevarande hänger i stadsplaneringssammanhang alldeles för mycket samman med en modernistisk stadsplaneringsmodell. Vi vill inte ställa nytt mot gammalt, då mot nu.

Det kan krävas att man gör tillbyggnader och andra kombinerade lösningar.

Vår ambition är att försöka hitta en utvecklingsprocess där befintliga och nya byggnader ger en variationsrik stadsdel med hög exploatering och väl fungerande offentliga platser.



3. BOENDE + VERKSAMHETER
Bostäder och verksamheter kan samverka och samutnyttja funktioner
Området kommer utvecklas med upp till 4500 nya lägenheter. Samtidigt kommer många av de verksamheter som idag finns i området att fortsätta och utvecklas. Det är en kvalité att det är en tät och nära kontakt mellan boende och verksamheter.

4. URBAN + NATUR
Ulvsunda får en nyskapad natur på urbana villkor
At få in natur och grönt i området är av största vikt. Ulvsunda får en ny blågrön struktur, en rutnätspark, som binder ihop områdets olika delar. ( Idag saknas egentlig grönstruktur.) Den nya parken är ett sammanhängande offentligt landskap som bidrar till områdets karaktär och användning. Den blågröna strukturen är ny typ av park som kombinerar nyskapad natur med urbana krav. Parken utformas på ett effektivt sätt mot områdets behov och önskemål. Den är en plats för meditation, lek och sport och tillför samtidigt ekosystemtjänster som t.ex. renad luft och biologisk mångfald.

Den blågröna rutnätsparken skapar en gemensam struktur för området.
Ulvsunda får en karaktärsstark och användbar närmiljö.
Den blågröna parken är ett gestaltat landskap som kopplar ihop de olika storkvarteren med varandra.

Storkvarter ger en urban täthet
Den blå-gröna strukturen delar upp området i ett antal enheter, ett slags
storkvarter. De olika storkvarteren kan få olika karaktärer och sammansättningar. De blir hanterbara enheter med sina fysiska och planeringsmässiga förutsättningar.


5. HÖGA HUS + LÅGA HUS
Byggnadernas höjd avpassas mot de sollägen man önskar på de offentliga platserna samt mot möjlig utsikt från olika lägenheter.


6. BEFINTLIGA BYGGNADER + NYA HUS


7. SUNDBYBERG + STOCKHOLM
Den viktigaste kopplingen man kan göra från Ulvsunda är mot Sundbybergs centrum med dess centrumfunktioner och trafikknutpunkt. Den starkaste och i framtiden mest använda kopplingen är via Bällstabron eller den planerade gång- och cykelbron och sen via Hamngatan till Bällstabrons östra fäste. Vid GC-bron bör man kan skapa miljöer på båda sidor av bron som kan skapa en gemensam offentlig platskonglomerat.

Men kan man förmå att Solna/Sundbybergs grenen kan gå i mer stadsmässig miljö skulle man få en mycket bättre situation mot Ulvsunda torg och kopplingen mot norr där man vill ha en så stadsmässig kontakt som möjligt. Ställningstagande: Ny Bro: Vi kan till viss del förstå poängen med att skapa en ny gång och cykelbro mitt över Bällstaviken men tycker att nackdelarna överväger.

Bällstaviken är ett mycket vackert vattenrum som ger platsen en Stockholmskänsla med stor rymd och långa siktlinjer och bör behållas öppen på sitt bredaste ställe. För att kunna knyta ihop Bällstaviken med "vattnet som sammanhållande rum" som en enhet är det viktigt att viken får vara obruten.
Vi tror att det finns goda förutsättningar för en fungerande båttrafik över Bällstaviken. Där Vretens tunnelbanestation ligger ganska nära strandlinjen. En sådan båtlinje skulle förutom att gå över Bällstaviken även kunna gå in till västra Kungsholmen.

Tvärbanan
Tvärbanans behandling med övergångar etc.
Den nya tvärbanan är en förutsättning för områdets utveckling genom att det kopplar upp Ulvsunda med kollektivtrafiknätet. Man bör dock se till att den inte skapar oönskade barriäreffekter. Efter att grenarna delas borde Solna/Sundbybergsgrenen kunna gå i en mer stadsmässig utformning liknande den den kommer få i Sundbyberg. På så sätt skulle man kunna hålla högre hastighet på Kistagrenen och samtidigt få en mer stadsmässig gestaltning av miljön mot den norra ändan av området. Vi tror att kopplingarna i den norra ändan av området kommer få en nyckelfunktion för resten av området.

En nylokalisering av spårvägshallen kan ske i den södra delen av området. Vi har på förslag att man skulle kunna utreda möjligheten att använda Prippsbyggnadens källarvåning till spårhall.


8. REGIONALT + LOKALT
Bromma flygplats

9. ÖPPEN + STYRD (PLANERINGSPROCESS)
Ulvsunda behöver en unik planeringsprocess, öppen och samtidigt styrd.

Förutsättningarna i Ulvsunda uppmanar till att försöka hitta nya sätt att planera ett område. Det gäller att hitta en styrd men samtidigt öppen planeringsprocess. Det låter som en paradox, men inte mindre utmanande. Med pågående fungerande verksamheter och med till stora delar privat ägd mark kan det vara nödvändigt att hitta ett unikt anpassat planeringssytem för Ulvsundas situation. Det bör utformas i samarbete med fastighetsägare och företagarföreningen.


10. BLÅTT + GRÖNT
Den blågröna rutnätsparken kan antingen vara övervägande grön eller övervägande blå. Att delar av strukturen kan bli blå innebär att man kan skapa nya vattenrum och kanaler. Att den blir grön är att den blir en urban grön park. Hur mycket som blir blått och hur mycket som blir grönt avvägs mellan ekonomiska, karaktärsmässiga och användningsmässiga patrametrar. Den planbild som visas är endast ett möjligt utfall av strategin

Vi har förlagt de potentiellt blåa strukturerna till områden som är lågt belägna höjdmässigt. Tanken är att ha hela det föreslagna kanalsystemet i sjöhöjd så att det är farbart med båtar. Det innebär bland annat att du skulle kunna ha möjligheten att ta båten till och från Bromma flygplats. Med de klimatförändringar man räknar med kan det vara en fördel att kunna reglera marknivåerna på ett lämpligt sätt så att man kan möta ett högre vattenstånd på ett kontrollerat sätt.

Att bygga kanaler kan utgöra en fördel i byggprocessen. I Sluseholmen i Köpenhamn använde man den framtida kanalmarken till att använda som arbetsgator, vilket gav ett rationellt och enkelt bygge.

11. OFFENTLIGT + PRIVAT
All mark i Storkvarteren är offentligt tillgänglig.
Bottenvåningen är reserverad för verksamheter och kontor.
Marken i de nya storkvarteren är tänkta att vara offentligt tillgängliga. Det finns inga privata bostäder i bottenvåningen på byggnaderna utan mer allmänt orienterade verksamheter finns där: daghem, butiker, kontor, tvättstuga etc.
Det sker i dag en intressant utveckling av relationen mellan det privata och det offentliga på många sätt i samhället. För vissa grupper är behovet av starkt avgränsade privata/halvprivata gårdar vid flerbostadhus blir mindre självklara. Mer urbana livsmönster gör att vi hellre vistas i offentliga miljöer.

Funktioner som sandlåda, sittplatser, blomster kan finnas i de delade utrymmena mellan husen. Här kan också finnas en uteservering för ett café eller en utomhusscen. De offentliga rummen skall utformas så att de kan inspirera till olika typer av beteenden. Ett exempel på ett sådant rum är Gunilla Bandolins Observatorium som inspirerat till en stor mängd olika användningar.

För att kunna hålla dessa miljöer offentligt tillgängliga behöver man reglera planerande, ägande och förvaltning av dessa områden.


De praktiska funktionerna på de privata/halvprivata gårdarna har till stor del flyttats inomhus: dass, hänga tvätt, förvaring. Mer urbana livsmönster gör att vi allt mer letar os ut till offentliga miljöer. Många som bor i Stockholms innerstad bor i flerbostadshus där man mycket sällan använder gården som vistelsyta.


12. INDIVIDUELLA INITIATIV + GEMENSAM BERÄTTELSE


13. UPPKOPPLAD + EGEN IDENTITET


14. (Platser vid) VATTEN + SOL
Den nya blågröna strukturen skapar förutsättningar för offentliga rum vid vattnet i bra sollägen.

Ulvsundas möte med vattnet har i dag en orientering mot ost-nordost vilket ger dåliga sollägen vid vattnet. Redan strax efter lunch kommer kajkanten ligga i skugga. Speciellt om man bygger höga hus vid kajen. Genom att ändra kustlinjen ges möjlighet till bättre sollägen i syd och till och med västerlägen. Man får på så vis en stor variation på olika offentliga rum vid vattnet. Även Norrlägen är att föredra framför österlägen då man på under sommarhalvåret får kvällssol när solen tar sig runt på himlavalvet.


15 EKONOMI + LANDSKAP
Vi skall undersöka den ekonomiska potentialen av olika vattenlösningar, om olika åtgärder kan vara ekonomiskt försvarbara: t.ex. att gräva vattentorg och kanaler. Det gäller både lägenhetspriser men också områdets status och attraktivitet. Olika scenarior ställs upp för att kunna jämföras i sin ekonomiska balans.

16. TÄTT + ÖPPET
Storkvarterens täthet och den blågröna parkens öppenhet skapar variation i området.
Den blå-gröna strukturen delar upp området i ett antal enheter, en slags storkvarter. De olika storkvarteren kan få olika karaktärer och sammansättningar. De blir hanterbara enheter med sina fysiska och planeringsmässiga förutsättningar. Inom dessa kvarter kan eftersträvas en täthet som kontrasterar till den blågröna parkens öppna rum.


Byggnadernas höjd avpassas mot de sollägen man önskar på de offentliga platserna samt mot möjlig utsikt från olika lägenheter



17. LÄNGRE HAMNKANT + ÖKADE TOMTPRISER
Genom att föra in kvalitéer som vatten och solljus längre in i området skapas högre markvärden.

Genom att öka kontakten med vattnet kan ett större värde skapas på tomterna. Det är naturligtvis kostsamt att gräva upp kanaler men genom att öka kontakten med vattnet kan ett större värde skapas på tomterna längre in i strukturen. Enligt undersökningar så kan en kvalité smitta av sig och skapa upplevd kvalité med högre priser längre in i området. Genom att föra in vatten i området påverkar inte endast de lägenheter som ligger direkt vid vattnet.
 

   
  NOD