URBANBOTAN uppdaterar den botaniska trädgården och kombinerar den med en urban park. Istället för en låst plan föreslår URBANBOTAN en strategi som kan utveckla platsen på många olika sätt. Ett experimentfält för att utveckla och förstora människans – och stadens – gränssnitt mot naturen. En början till en ny stadstypologi.



URBANBOTAN

Projekt: Parallell skiss till strategi och utformning av en ny Botanisk trädgård i Lindängelund
Kund: Malmö Stad
Samarbete med: Gunilla Bandolin och Sverker Sörlin
År: 2008

Botanisk trädgård i Lindängelund.

En botanisk trädgård tar in världens rikedom av växter, ett informativt koncentrat som visar upp ett ideologiskt ordnande av vår värld.
Idén om den botaniska trädgården behöver revideras nu när allt har blivit mer rörligt, människor, idéer och även växter.
URBANBOTAN bevarar trädgårdens fina täthet – många arter och
lokaler på en liten yta – och förenar den med parkens skala och med andra
urbana platsgenrer. Resultatet blir inte bara ett unikt landskap i en framväxande
urban typologi, utan också en annorlunda rumslig ”topologi” med
omväxlande intensiva zoner, starkt präglade av programsatta ambitioner,
och fria allmänningar som lämnar plats åt ett successivt skapande.
En botanisk trädgård är alltid en berättelse om världen - världen
skulle därmed kunna komma upp på den här platsen. URBANBOTAN är en
sådan berättelse integrerad i en annan berättelse om Malmös fortsatta utveckling
som stad och region och där människor lever, verkar och deltar.
Den botaniska trädgården är därför öppen mot framtiden, en demokratisk
institution som söker kontakt med medborgarna och samhället samtidigt
som den är förankrad i vetenskap och lärande.


Staden

Hur integrerar man den botaniska trädgården i staden på kortare och längre
sikt? Frågan kan också ställas krassare: hur lockar man besökare och användare
till trädgården?
Parken ligger strategiskt nära motorvägen och Öresundsbron och kan
nås enkelt med bil, men med cykel bara för de mest ambitiösa, eftersom cykelvägarna
slingrar i bostadskvarteren. Läget i Lindängelund saknar flera av
de kriterier som vanligtvis önskas: det är inte centralt i staden, det saknar
tillgänglighet med kollektivtrafik. Hyllie centrum ligger nära men sambandet
är inte artikulerat.
Närheten till bostadsområdet Lindängen är värdefull men området är
i övrigt svagt kopplat mot öster och väster och i söder tar staden slut och
jordbruksmarken tar vid. Låt vara att en helt annan situation kan råda om
bara några årtionden och alldeles säkert om några generationer.
Det behövs kraftfulla insatser för att ge platsen en tydlig mental och
social närvaro i staden. Gör staden en så stor satsning bör man få mycket
tillbaka, både till medborgarna/användarna och till de kommersiella intressena.
För att få den besöksbas som en ny botanisk trädgård kräver så behöver
man sikta mot att få en regional attraktionsnivå med hela Öresund
som upptagsområde. Platsen behöver bli ett besöksmål i sig. Ett spektakulärt
identitetsskapande projekt som lyser och drar fokus till denna del av Malmö
- stadslandskapets ekologiska motsvarighet till Turning Torso!
När staden sedan växer kan parkens idéer påverka inriktningen på
den framtida utvecklingen av närområdet.

Skalan

En av områdets både positiva och svårbemästrade kvalitéer är dess stora skala.
Lägger man Gamla Malmö innanför kanalerna ryms det inom områdets
utbredning. Även om vår park är hälften av storleken på vad man definierar
som en s.k ”Large Park” (260 av 500 Acres) är storleken ändå omfattande.
Arkitekten Rem Koolhaas har skrivit om storskaliga projekt i en text
med titeln BIGNESS: ”Storleken i sig möjliggör en omfattande mobilisering
av intelligens som inte arkitekter kan ordna på traditionella/bekanta sätt.
Bigness är därför ett slags ”after architecture”. Strukturen får genom sin skala
ett eget liv! Frågan är – hur skapar vi en struktur där denna omnämnda
intelligens kan utspelas?
I frågan om utvecklingen av en så stor park/stadsdel är inte bara
ytmåtten intressanta. Hela utvecklingen över tid blir viktig. Att bygga hela
parken från start utifrån en fastlagd masterplan är oflexibelt och förmår inte
fånga upp mångfalden av behov, kunskaper och erfarenheter som är knutna
till Malmös växande behov. Landskapet behöver snarare en strategi än en
färdig plan.
Den stora skalan ställer också frågor om vad en så stor struktur, stor
som en stadsdel, skall ha för uppgift i en växande stad. Kan vi utveckla en
ny typ av park/stadsbyggnadstypologi som svarar mot samhällets samtida
behov och utmaningar. Kan den föra Staden och Naturen närmare varandra?
Kan den botaniska trädgården bli ett embryo till en mer genomgripande omvandling av Malmö till en hållbar stad?
 

   
  NOD